Ännu en svart!

Hör och häpna: efter bara en enda vilodag var jag tillbaka på Verket. Med huvudvärk och träningsvärk. Tänkte köra ett kort, lätt pass, men det blev en och en halv timme, nästan bara på svart.



(Sportlov på Verket... det blev dock alldeles tomt efter 16)

Jag kunde ju inte låta bli att känna på de svarta från förra gången - och jag gjorde den mörkgröna hur lätt som helst! Helt bisarrt! Jag testade först movet, det där som Tina och jag slet på som galningar, och nu kändes det, på första försöket, som det lättaste move jag någonsin gjort. (Återanvänd bild nedan)



Hur kan det vara så? Sen testade jag problemet från början, och satte hela direkt! HURRA! Ännu en svart, alltså. Lyckan var total, men jag hade ingen att jubla med. Stefan Pettersson var där och gästbyggde lite - jätteroligt att se honom, det var längesen - så jag rusade dit och berättade den fantastiska nyheten. Men allt är som sagt relativt. Berättade även för Bosma, som gjorde high five.

Jag var ytterst nära att göra ännu en svart, den röda på samma vägg som den mörkgröna. Hade handen på sista greppet. Nästa gång borde det gå. Sen började det bränna hysteriskt i biceps och lats, sådär så man nästan känner sig lite skadad, men ändå inte. En underbar känsla. Styrkan på väg! Fortsatte att testa en annan svart, se nedan, men armarna lydde inte längre.



Testade en pullup innan jag gick hem, för att kontrollera att det verkligen inte fanns något mer att ge. Var inte i närheten av att göra en enda. Nu: sushi och sötsaker...