Man är en seutsommare

Idag, onsdag, var första gången jag kunde knyta mina händer (träningsvärken sedan premiären i lördags var inte av denna världen, jag hade ont i varenda muskel) sen lördagen, så då åkte jag till Verket igen. Det kändes BÄTTRE, det gjorde det, men rent objektivt var det nog ingen större skillnad. Jag kom upp för några blå och fastnade på några, och de röda känns inte aktuella än. Jag tänkte köra i tunneln, såg en 6b+ (repgrad, gissade jag) och tänkte att det borde väl gå bra, men det gjorde det inte, jag orkade bara några move. Det kom några småtjejer och skuttade upp för hela, utan att ta i nämnvärt.

Man är riktigt dålig, helt enkelt! Och det känns lite fånigt att stå där i pranalinne och slitna pranashorts. Jag är en sådan där seutsommare... borde kanske byta till blanka adidasshorts, intersport-t-shirt och ha tubsockor i skorna.

Så en skylt där det stod "Boulder bash 7 november". Anja tyckte att jag skulle vara med, det vore väl ett bra mål, köra en massa nya problem. Men Patrik hånskrattade. Han tror inte att jag kommer att kunna klättra bara för att det är roligt. Vi får väl se...

Vet inte om det här är ett omen, men precis innan jag skulle åka till Verket var det en lista på 8a.nu över alla svenska tjejer som gjort 7B+ eller hårdare. Och jag var inte med... Ska man bry sig? Äh. Nej, det ska man inte. Skit samma ;-)