Trots segheten lyckades jag göra något som tydligen är en "riktig" svarttaggad: en grön med stora sandpappersgrepp. Åh, vad roligt det var! Och jag vill nog påstå att det var Lottas förtjänst, att se henne göra den gav inspiration.
Lotta inspirerade även Misse och Arne T, bland annat när hon oerhört elegant flashade en vitlila svarttaggad på samma vägg. Misse var lyrisk, dels över Lottas klättring, men också över att hon inspirerade oss alla, och utbrast: "Lotta, du är vår lördagsguru!", vad han nu menade med just lördagsguru, men kanske var det den uppskattande känslostormen som bar iväg med honom. Lotta kan förresten göra 15 pullups! Hon ser så otroligt stark och elegant ut när hon klättrar.
Som sagt, det var ett oerhört trevligt och harmoniskt klätterpass, något jag verkligen behövde efter en ganska irriterande arbetsvecka (filosofivärlden tycks dra åt sig väldigt många pretentiösa, självbelåtna typer). Längtar redan till nästa gång, men den gröna slet bort all min hud, så jag måste nog vila ett par dagar.
Som sagt, det var ett oerhört trevligt och harmoniskt klätterpass, något jag verkligen behövde efter en ganska irriterande arbetsvecka (filosofivärlden tycks dra åt sig väldigt många pretentiösa, självbelåtna typer). Längtar redan till nästa gång, men den gröna slet bort all min hud, så jag måste nog vila ett par dagar.
2 kommentarer:
Lotta är synnerligen stark :)
Själv var jag förresten chanslös på den där blå svarttaggade som du skrev om förut, som du ramlade från slutgreppet på flera gånger ;)
Det är väl så att man har olika lätt för olika problem :-)
Skicka en kommentar